Bygg en altan

• Underlaget spelar roll för hur du bygger, hur du vill att det ska se ut, vilken storlek samt materialval har också betydelse.
• Är du en händig person sätter du bara igång, men tänk på att ha en bra ritning, en bra handbok för altanbygge och gott om tid.
• Är du osäker eller inte har tiden kontaktar du oss, så får du hjälp att hitta en lösning som passar dina förutsättningar och önskemål.
  Vad ska man tänka på vid altanbygge?
• Fundera på utseende samt när och hur den ska användas. Vill du ha tillgång till den från tidig vår till sen höst kan du glasa in och lägga på ett altantak med möjlighet att skjuta dörrarna åt sidan. Och tänk på att bygga en rejäl konstruktion samt vara noggrann och inte snåla med ytan på altanen.

• Plintar eller plattor på mark samt regelverk till konstruktionen, ramverket. Du behöver också balkskor, spikbleck, vinkeljärn och beslagsskruv till infästning. Sedan väljer du trallskruv till trallvirket.

• Kap- och geringssåg eller fogsvans, skruvdragare och hammare samt bits, tumstock, penna, vinkelhake, vattenpass, kniv, linor och en grävspade.
  Vad ska man ha för trallskruv?
• Till lärktrall och ädelträ behövs en syrafast trallskruv. Hårda träslag kräver skruv med borrspets eller förborrning. Till en vanlig impregnerad fura används ytbehandlad stålskruv som har en typgodkänd rostskyddsbeläggning.

Tryckimpregnerat virke har högre motståndskraft, längre livslängd och minimerad risk för angrepp av rötsvampar och insekter än obehandlat virke. Tryckimpregnerat virke finns i flera kvalitetskontrollerade NTR klasser, exempel A (där virket har permanent kontakt med mark eller sötvatten) och AB (där virket är utsatt för väder, vind och kondens).

• stöd/fästpunkter mot mark
• ramverket (bärlinor)
• tralldäcket(trallvirke).

På dessa punkter fästs reglar (bärlinor) som blir själva ramverket för din altan. Reglarna (bärlinor) är normalt 45 mm tjocka och i höjderna 145, 170 och 195 mm. Höjden styrs av hur markförhållandena ser ut och hur många bärande stödpunkter du behöver.

45×145 mm – ca 150-200 cm
45×170 mm – ca 180-260 cm
45×195 mm – ca 210-300 cm

Mellan reglarna (bärlinorna) monteras så kallade kortlingar (stödregel för trallvirket), till exempel 45×95 mm, och som enklast monteras med en balksko. Regeln kan också placeras direkt på bärlinor om höjden på din altan tillåter det. Istället för stödreglar kan du välja att endast ha bärlinor hela vägen.

De vanligaste dimensionerna på trallvirket är:

22×95 mm
28×120 mm
34×145 mm

Trallvirke finns i flera olika dimensioner från 22×95 till 34×145. Den absolut mest använda dimensionen är 28×120 mm. Om du eftersträvar en mer stabil och rejäl altan rekomenderar vi 34×145 mm. Trallvirke 22×95 mm är något billigare men kräver stabilare konstruktion för att inte bli svajig och passar bättre för olika typer av inklädnad med lägre belastning.

Om man endast går på löpmeterpriset är det lätt att tro att 22×95 mm blir mycket billigare, men så är inte fallet. Ju tunnare tralldäck du väljer, desto mer ökar åtgången av stödreglar, beslag och skruv och inte minst arbetstid.

Här har vi tagit fram en ungefärlig jämförelse mellan olika trallalternativ för en altan på 30 kvm (5×6 meter). Naturligtvis varierar åtgången av material beroende på hur den verkliga altanen ser ut. I beräkningen har vi gjort generella antaganden om normalåtgång av skruv och stödreglar samt räknat med en springa på 5 mm mellan brädorna. Själva konstruktionsdelen med bärlinor och plintar är inte med i jämförelsen. Om man endast utgår från löpmeterpriset är det lätt att tro att 22×95 mm blir mycket billigare, men så är inte fallet. Ju tunnare trall du väljer, desto mer ökar åtgången av stödreglar, beslag och skruv och inte minst arbetstid.